Tydligen är det numera att folk verkar veta saker bättre än mig. Om mig. Helt fantastiskt! Jag behöver alltså inte tvivla längre vad jag känner, tycker och tänker tydligen. För det verkar folk veta redan.
Men såhär är det. Det är jävligt FEL. Jag är inte kär i någon. Jag har jävligt svårt (bevisligen) att falla för någon. Jag vill gärna vara kär, men jag har inte det här behovet som 99% av världens jävla flator att ha någon. Jag är inte den. Jag måste inte ha någon annan för att må bra, men när jag väl mår bra har jag kanske någon.
Jag tycker det är patetiskt med folk som inte kan vara ensamma. Som alltid hittar sin livs kärlek. Men det är fine. Fast jag är INTE så. Sorry. Tror jag på livslång kärlek? Vet inte. Tvekis på den. Men bevisa gärna. Dock tror jag inte att den första bästa varje gång är den rätta....hela tiden. Men varsågod - kör hårt.
Jag vet exakt när jag var kär senast. Och nej, det var inte igår. Det var inte i förrgår och inte heller förra månaden. Det var inte ens förra året. Chilla liksom. Det är inte livets ände för mig. Så varför bryr ni er?
Däremot har jag haft känslor för folk. Men inte varit kär. Jag blir inte kär efter en dag. Jag vill helst förtränga alla känslor. Vill inte kasta mig utför stupet. Vill inte bli "beroende" av någon annan. Vågar inte lita på någon. Tänker för mycket "om" istället för "nu". Jag vet om det. Det är en försvarsmekanism inom mig. Den både räddar och förstör. Den håller allt på tillräckligt avstånd.
Jag har varit singel i 2 år. Ja, jag har träffat andra efter det. Nej, jag vill inte ha tillbaka mitt ex. Nej, jag är fortfarande inte kär i mitt ex. Ja, jag har gått vidare. Vad är ert problem i detta?
Nej, jag tror inte att jag är FA. Kom igen. Just nu är det jävligt självvalt. Jag vet vad jag vill ha och vad jag ska söka efter. Jag vet också vad jag inte vill ha och alltså tänker att undvika. Nånting har man ju tydligen lärt sig med åren. Man hade kanske jävligt mycket lättare att bli kär när man var yngre....? Men sen dess har man kanske lärt sig något. Man har gjort misstag, blivit sårad och sårat andra. Det är lite så livet är. Till slut vet man kanske lite mer....om man har tur.
Man blir jävligt dum i huvudet när man är kär. Det gäller nog de allra flesta. Så just nu är jag åtminstone jävligt smart, men kan inte garantera något inför framtiden. Men jag hoppas att jag inte blir helt dum i huvudet.
Jag tror inte heller att en tjej är det enda jag behöver för att jag ska vara pepp. Nej, jag behöver inte ligga heller. Ni vet inte ett skit om mig så lämna mitt liv i fred. Köp en skvallertidning om ni nu har så tråkigt liv att mitt är mycket intressantare.
Kan visserligen inte se vad som är så himla intressant i mitt liv.... Men men... Lämna en tia till min reskassa så kan jag väl hitta på nåt.
Tack o gonatt.
