Kära liv...

..dra åt helvete!

Eller nä... nu var jag kanske lite väl drastisk. Men det är svårt att vara positiv just nu.
Jag har bestämt mig... tror jag... om det går att ordna, alltså... att jag bara gör C-uppsatsen
denna termin och så får jag ta resten i höst. Eller alltså, C-uppsatsen är ju halva terminen, så
det är ju skit samma. Jag orkar inte med nåt annat just nu. Hade det inte varit för Linda så hade jag
väl antagligen struntat i allt, men det är tur hon håller reda på mig faktiskt. Så nu måste jag bara lösa detta
med jobb och om det eventuellt finns möjlighet att läsa den sista biten(15 fjuttiga poäng...) i Sthlm, kanske?!

Igår när vi var påväg hem från skolan så pratade vi om mitt "perfekta" liv.
- Jag försöker säga nåt positivt till dig så du ska bli glad, men... 
- Ja... Näää... hur lätt är det liksom?! Allt är ju fan bajs! Det finns inget positivt! Skolan går åt skogen, privatlivet är åt skogen, hockeyn är åt helvete. 
- Ja, det är inte lätt! Hmmm.... 

Sen skrattade vi iofs. Jag skrattade mest åt att allt verkligen är piss. Vad är bra liksom? Uhh...
Men jag är glad att hon stöttar mig i mitt just nu icke organiserade liv och hon är glad att jag fortfarande
skriver C-uppsatsen med henne.

Eller som en person skrev i ett mail jag fick förra veckan...
"Everything will be okay in the end. If it's not okay, then it's not the end" 
Den kör vi på! 


Nu ska jag träna. Har sådär med lust till det. Men när man väl kommer dit är det ju roligt. 


Mot oändligheten - och vidare...